Kulturspannmål och gamla lantsorter - roten till något nytt?

Många känner till spelt, som är en vanlig kulturspannmålsort. Det finns flera andra sorter, såsom emmer och enkorn och äldre spannmålssorter som svedjeråg. De gamla spannmålssorterna är kända för att ha mer variation i smaken. I allmänhet innehåller gamla spannmålssorter mer protein, vitaminer och mineraler än moderna sorter. Det som även kan verifieras är att kulturspannmål innehåller i medeltal mindre gluten och gör att bröd som bakas av dem blir mer kompakta. Idag används de äldre sorterna främst i småskalig, ekologisk odling, eftersom de är robustare och mindre känsliga för torka och ogräs och lämpar sig för lokala produkter och direktförsäljning. Det är inte alldeles tydligt vad som ska kallas kulturspannmål och vad som är en gammal lantsort. Oftast har kulturspannmålen en känd historia, medan de som inte har en känd historia kallas lantsorter, menar Annika Michelson, lektor vid  HAMK .

Kulturspannmål kan odlas nästan var som helst. De klarar sig på begränsad kvävegiva, tål miljövariationer och konkurrerar bra ut ogräs. Därför kan de med fördel odlas på svagare marken än moderna spannmålssorter.

 Yrkeshögskolan Novias  specialforskare Eduardo Grisales Jaramillo har tagit fram en karta som indikerar områden med potential för odling av kulturspannmål. Områdena är sonderade utgående från data om marktemperatur, klimatförhållanden och jordmånstyper. Grönt innebär att området är väl lämpat, gult att det är delvis lämpligt och rött att det kan vara mindre lämpligt. Arbetet med kartorna har gjorts inom ramen för projektet  Matregion Nyland .

Spannmålsodlingen i Nyland ser relativt bra ut just nu. Jag anser att vi har utvecklats mycket med åren. Speciellt när fler jordbrukare har övergått till ekologisk odling har man kunnat ta fram gamla spannmålssorter som inte odlats på lång tid. Det är väldigt spännande.

- Henrik Creutz, spannmålsodlare och greve på  Malmgård , Lovisa.

• De ger lägre skörd än sorter som genomgått modern växtförädling, men är mer robusta och klarar sig i sämre förhållanden, tack vare djupa rötter som kan ta upp mycket vatten och näring.
• De har bredare blad och är högväxande, vilket bidrar med mycket halm för husdjursgårdar. Dessutom konkurrerar de lättare ut ogräs, vilket minskar behovet av ogräsbekämpning.
• Odling av midsommarråg passar bra ihop med djurhållning, eftersom rågen inte skördas första året, utan kan betas.
• Kulturspannmål är nishgrödor som passar småskaliga jordbruk som satsar på biologisk mångfald.
• De ger möjligheter att satsa på egna gårdssortet, kvalitet och direktförsäljning.
• Utgör en bra källa till olika näringsämnen. Många kultuspannmål är rika på vitaminer och mineraler, speciellt järn och zink.
• Bakningsexperiment tyder på att samma sort kan få olika smak beroende på var den är odlad.
• I Finland finns väldigt många kulturspannmål kvar, mest korn och råg och mindre mängder vete och havre.
• Äldre handelssorter är förädlade med traditionella metoder, dvs. urval eller korsning. Nya sorter är mutagenförädlingar med hjälp av röntgen, polyploid eller hybrid förändring, och det går betydligt snabbare. I Finland började man använda röntgen i växt förädling på 1970-talet.

Bara fantasin sätter gränser för vad man kan göra av kulturspannmål och gamla lantsorter. Här är några exempel:

• Surdegsbröd - kulturspannmål ger i allmänhet bröd med lägre glutenhalt och högre proteinhalt, men det kan naturligtvis variera.
• Gröt - variation med olika smaker av olika sädesslag och lokala varianter.
• Skrädmjöl kan utvecklas till olika produkter tillsammans med bär, choklad eller mjölkprodukter.
• Pasta och pizza - lokala varianter av närproducerade råvaror.
• Drycker, t.ex. öl.
• Ersätt ris med kulturspannmål i maträtterna eller lägg hela gryn i efterrätter för att ge struktur.

Vill du veta mer om kulturspannmål och lantsorter? Hur namnger man sorterna, till exempel? Vad gör man av dem i Estland och de andra nordiska länderna? Titta på Annika Michelsons föreläsning om mångfald i odlingen med hjälp av kulturspannmål.

 Historiska sädesslag i framtidens mat, Sveriges lantbruksuniveristet. 

 Mångfald i odling, Naturresursinstitutet .

 Kulturspannmål - godare och nyttigare? 

 Maatiainen ry. 

 Föreningen Allkorn .

 Maatiaisviljat tuovat maun takaisin ruisleipään ja kaurapuuroon (Yle).  

Denna publikation är producerad av projektet  Lantbruk 2.0  vid Yrkeshögskolan Novia. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden. Material från projektet Matregion Nyland, som finansierades av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden, har använts.