Äpplen - odlad mångfald med gamla sorter och agroforestry

I Europa har man odlat äpplen i tusentals år. Det finns källor som tyder på äppelodling på 1500-talet i Finland, men det kan mycket väl ha funnits äppelträd i området redan tidigare. Under 1700- och 1800-talen importerades äppelträd från Tyskland, Holland och Estland, och under ryska tiden kom sorter naturligtvis från Ryssland. De sorter och träd som överlevt de stränga, finska vintrarna är värdefulla, eftersom de ger oss information om vilka sorter som klarar sig i vårt klimat. Dessutom har de en stor betydelse med tanke på den odlade mångfalden. Idag präglas den kommersiella odlingen av moderna sorter från sydligare länder som är förädlade för färskkonsumtion. De gamla sorterna är mer mångsidiga i matlagning och är både genetiskt och kulturellt värdefulla.

Äpplen kan delas in i matäpplen, bordsäpplen och cideräpplen, men också sommaräpplen, höstäpplen och vinteräpplen. Matäpplen är de som används för sylter, pajer och andra rätter. Cideräpplen är sura och sträva och innehåller cirka fem gånger mer tanniner än andra äpplen, medan bordsäpplen är de som är menade att ätas direkt som de är.

 Yrkeshögskolan Novias  specialforskare Eduardo Grisales Jaramillo har tagit fram en karta som indikerar områden med potential för äppelodling. Områdena är sonderade utgående från data om marktemperatur, klimatförhållanden och jordmånstyper. Grönt innebär att området är väl lämpat, gult att det är delvis lämpligt och rött att det kan vara mindre lämpligt. Arbetet med kartorna har gjorts inom ramen för projektet  Matregion Nyland .

Den ideala platsen för äppelodling ska vara skyddad mot nordliga vindar och jordmånen ska helst inte vara kall lera. Långa, ljusa, varma dagar och korta, svala nätter är optimala för äppelodling i Norden. De flesta sorter kräver pollinering av en annan sort, alltså behöver man minst två träd i sin trädgård.

Äppelträd kan med fördel bli en del av ett skogsjordbrukssystem, eller agroforestry, som det heter på engelska. Det innebär att perenna växter som träd och buskar integreras i odling av ettåriga växter eller djurhållning. Agroforestry är utvecklat för att åstadkomma ett mångsidigt utbud av näringsrika livsmedel, både för att möta den globala efterfrågan och för att tillfredsställa behoven hos producenterna själva. Växterna stöder varandra och skörden blir mångsidig, och därmed kan jordbruket bli mer produktivt och lönsamt. Även risken för att all skörd går förlorad på grund av extrema väderförhållanden minskar. Samtidigt säkerställer man en skonsam användning av naturresurser, så att de finns kvar för kommande generationer.

Det finns flera olika agroforestrysystem. Ett av dem är alléodling. I ett alléodlingssystem kan äppelträd placeras i rader på åkern, med breda korridorer mellan raderna. Då kan en annan gröda växa mellan raderna av äppelträd och till och med en skördetröska kan köra mellan dem.

"Det fina med äpplen är att alla blir på gott humör när man talar om dem. Det är trevligt att odla en produkt som konsumenterna är intresserade av."

-Rikard Korkman, äppelodlare på Råbäck gård i Esbo

En möjlig försäljningskanal för äpplen är andelsjordbruk. Då hyr konsumenten sitt eget äppelträd hos producenten genom att köpa en andel i odlingen i början av växtsäsongen. Andelsägaren kan komma och skörda sin andel själv eller få den hemlevererad, ibland även förädlad mot extra betalning. På videon nedan får du veta hur det fungerar vid yrkesinstitutet Livia.

Vad är andelsjordbruk?

Andelsjordbruk är ett långvarigt samarbete mellan producent och konsument. Konsumenterna förbinder sig för en säsong i taget att köpa en andel av skörden på förhand. Säsongen kan vara ett helt år, en växtsäsong eller några månader, beroende på vilken typ av produktion det är frågan om. I andelsjordbruket kan produktionen bestå av till exempel grönsaker, frukter och bär, kött- eller mjölkprodukter, honung, mjöl eller ägg. Syftet är att föra konsumenten och producenten närmare varandra och att skapa förtroende mellan dem. Förtroendet byggs upp genom direktförsäljning, engagemang, öppen kommunikation och en gemensam erfarenhet av goda och dåliga år.

 Grundprinciper:

• Lokalsamhället gynnas
• Försäljning från producent till konsument utan mellanhänder
• Producenten får betalt för säsongen på förhand
• Öppen dialog om skördeförväntningar och odlingsmetoder mellan producent och konsument
• Transparent ekonomi
• Ett rättvist producentpris
• Solidaritet, dvs. delning av risker och belöningar: skördens storlek varierar naturligt från en säsong till en annan, oberoende av producentens yrkeskunskaper.
• Hållbart och ansvarsfullt jordbruk: att ta hand om jordmånen, naturresurserna och naturens mångfald på ett sätt som tar hänsyn till kommande generationer.
• Involvering av medlemmarna i gårdens verksamhet på ett sätt som tar medlemmarnas och producentens önskemål i hänsyn och som planeras på förhand. Talkodagar, gemensamma middagar, veckobrev från gården och deltagande i skörd och distribution är exempel på detta.
• Ökad tillit och förståelse mellan producenter och konsumenter.

Se även en film om äppelodling enligt andelsjordbruksmodellen på Råbäck gård, GIS-kartor och offentligt kök  på Youtube. 

 Vad är agroforestry? Permakultur Stjärnsund 

 What is Agroforestry? World Agroforestry. 

Husberg, Gun-Britt; Segercrantz, Kristina. Äpplen i Finland. Borgå : tt-Urex, 2021.

 KUMAKKA-projektet 

Gammals, Leo; Colliander-Nyman, Nina.  Äpple - allt annat än förbjuden frukt . Yle Strömsö 19.5.2016.